Svensk ordbok 2009, webbversion
el.
tillrätt`atillrätt`a
adverb
till|rätta●till rätt plats eller läge
Nollhon visade dem till rättahan satte sig till rätta i soffanhon makade kudden till rätta○spec. för att uttrycka att ngt som varit försvunnet återfunnitsglasögonen har kommit till rätta igen○äv. bildligt för att uttrycka (uppnående av) samstämmighet, sammanhang e.d.tillrättaläggandefinna sig till rätta i tillvaronkomma till rätta med problemendet var nödvändigt att ställa ett och annat till rätta efter alla missförståndsedan 1347privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)fornsv. til rätta; jfr 1rätta